Barnens dag

child-817369_1920.jpgBarnens dag firas på olika datum världen över, men i Sverige firas dagen varje år den 13 maj (inte att blanda ihop med den internationella som firas den 20 november).

Dagen är till för att uppmärksamma barn och deras utsatta situation runt om i Sverige och världen. I dagsläget firas inte Barnens dag  i någon större utsträckning. Men vi tycker självklart att man en dag som denna ska ta hand om och tänka på våra barn  lite extra. Ge dem de bästa förutsättningarna för ett jämlikt och framgångsrikt liv. En annorlunda själ - ebok.jpg

Denna dag går våra tankar till vår kommande bok: En annorlunda själ. Där kommer vi samla olika historier ur verkliga livet baserade på barn som lever med autism och hur det är att vara anhörig.

L.C. Gossip

Idag är det världsbokdagen

För 22 år sedan, 1995, bestämde Unesco att den 23 april skulle bli världsbokdagen och sedan dess har boken uppmärksammats på olika sätt just denna dag. Detta för att sprida idéer och kunskap samt bidra till förståelse och tolerans mellan människor.

Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande. Målet med Världsbokdagen är att uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism.

book-1769228_1920.jpg

Litteratur ger oss möjligheten att kliva in i någon annans öde, och på så sätt utveckla empati och medkänsla. Världen blir lite större!

Den 23 april är också minnesdagen för flera stora författare; Shakespeare, Laxness, de la Vega m.fl.

Gästblogg med Jim Friberg

Nu, under helgen har vi en gästbloggare. Jim Friberg berättar lite om sig själv och hur hans kommande bok Makaber blev till.

April 2011. Jag satt på ett smalt läkarkontor. Ett sjukhus med höga fönster från 1900-talets början. Allt vitmålat, och jag dinglade med benen trots att det kändes som jag hade ansiktet mot golvet. Vi diskuterade trauman. Varför min värk i kroppen inte slutade. Min kropp gjorde en reflex där jag viftade bort det. Men inuti mig byggdes en klump i halsen över att jag inte visste vem jag var eller vart jag kom ifrån. Jag visste bara att jag var vid randen av uthållighet. Och där nånstans föddes Makaber.

17821679_1894336947448001_658205082_n.jpg

Den eftermiddagen gick jag hem i en varm vårsol. I ljuset som känns så mycket tunnare om våren än det som är om sommaren, och där försökte jag få grepp om saker. Jag var inne i en av alla mängder av dåliga kärleksrelationer som alla börjat så bra. Jag funderade på vad en människa var värd, om människan kan älska i ren altruism, eller om kärlek är ett lika stort egenintresse som allt annat.

Sen tidiga tonår hade jag skrivit utan att tro på att jag var på väg nånstans med det. I flera år. Jag visste väl bara inte vad mitt mål var med det. Jag hade börjat och slutat och börjat igen. Än idag har jag mängder av romanidéer från den här tiden. Fast då var jag utan beslutsamhet att ro nåt i land. Jag förälskade mig inte i dem. Då kände jag att jag inte hade nån stil, ingenting som var jag. Ingenting som var min röst. Ingenting som jag kunde säga. Men det ändrades den där eftermiddagen med den saliga känslan som medföljer en självinsikt. Efter läkarbesöket insåg jag vad jag ville skriva, efter det insåg jag vad det var för historier som VAR mina att berätta. Och med viljan att göra nånting i mitt liv färdigt beslutade jag mig för att i alla fall lämna efter mig ett verk, och det skulle bli det här. Vad som blev Makaber.

17841723_1894337154114647_2144805795_n.jpg

På en laptop började jag den dagen skriva Ett kapitel. Det var nånting som mer påminde om ett epos än vad som slutade upp med att bli den bok som nu kommer ut. De bitar av det som inte var slängda skrapade jag 2014 ihop till den här lilla nätta samlingen https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1729324. Men jag lyckades aldrig få till slutet som jag ville det. Så jag ändrade det, gjorde den delen till en prosa text, upptäckte att jag blev mer nöjd med den än det andra – och började arbeta om allting.

Makaber är helt skriven på känslan av vad jag ville förmedla. Ingen plan från början eller slut. Den är skapad från en känsla till nästa. Och från en mer luddig berättelse om skärsår och dödslängtan ändrade det sig mer till en vilsen kärlek. En vilsen pojke och en vilsen flicka som bägge jagade distansen från världen, fast på två olika sätt. De fastnade i varandra och blev varandras lyckligaste tid tills lyckan bara visar sig vara nåt som skymmer nåt annat.

Jag skrev färdigt utkast på utkast, ändrade lite och ändrade mycket. Antagligen i takt med att livet runt mig rörde sig. Och i januari 2016 stod jag med ett färdigt utkast som jag levt för under flera år att få som jag ville ha det. Romanen hette nu Makaber och stod starkt. En berättelse om att under kärlekens yrsel hålla balansen i en självdestruktiv psykos och resan genom stadierna av självuppoffring. Ett vansinne intryckt under hud. En förvirring av att vara ung, och än värre, ensam och utlämnad av de som borde vetat bättre. Makaber gav mig så många klumpar i halsen när jag läste den sista gången att jag visste att det här var vad jag alltid velat skapa.

Livet hade gått från vår till vinter, trots att det gått flera år och jag stod klar med mitt verk. Ett resultat av ett ångestladdat läkarbesök och ett liv på drift som tämdes till att skapa nåt. Det var dags att skicka ut alla dessa sidor som gått igenom så mycket med mig. Jag var nu fast besluten om att sprida mitt oheliga evangelium och fick kontakt med L.C. förlag. Och där tar väl den här berättelsen sig in på ett nytt år, en ny vår. Nåt nytt som ska växa. Mycket av det är andras historia att bidra till, men det här har varit stort. Att skapa nånting under självkritik och tvivel och sen få uppskattning för det. Makaber bokomslag.jpgDu blir en större del av dig själv med det.

Och nu är det dags. Nu ska jag debutera med min roman och andra ska få se. Andra ska få känna. Andra ska få resa den resa som jag spenderat en stor del av mitt liv med att skapa. Och jag hoppas andra kommer tycka att den är lika mycket värd det som jag.

Text av Jim Friberg

Debuterar med boken Makaber